Vad jag ser

En inkräktare

Jag var i mitt torp Linnebjörke, min mormors barndomshem. Solen hade gått ner och vid halv åtta satte jag på TVn. Bilden flimrade oroligt och jag tog ficklampan och lyste på antennen runt knuten riktad mot Emmabodamasten. Där sitter denna sparvuggla med sitt förvånade uttryck. Stor som en stare, 15-18 cm, orädd. Jaha, den flyger väl snart tänkte jag. Istället hoppade den in i den fågelholk som sitter på husväggen en halv meter från antennen. Och skulle väl sova där. Jag kände mig som en inkränkare.

Resebilder

Indiankvinna med barn i Cusco Peru

På Facebook blev jag inbjuden att visa tio resebilder, det blev de här inklusive bilden ovan.

Byteatern 50 år

Tillsammans med Gunilla Pantzar och Ann-Karin Myklebostad gjorde jag för fjorton år sedan ett arkiv med 1700 bilder på dockor, masker, föremål, scenografier och från Byteaterns föreställningar. Från 1971 och framåt. Samtidigt renoverades föremålen vi fotograferade. De förvaras nu på en vind i Byteaterns nya lokaler. 

Se fler bilder här

Turne i Indien

I år är det 50 år sedan Byteatern bildades och 43 år sedan jag började där. Det blev en kärleksrelation som är avslutad nu men den varade väldigt länge. Ett av de större äventyren var turnen i Indien 1992 med 17 personer, två pjäser och workshops. Vi spelade för majahradjor i Delhi, kultureliten i Calcutta, i en fattig ökenby utanför Jaipur (se bild), Bombay, Kerala.

Se fler bilder här

Turkiet 1967

I augusti 1967 åkte jag med kompisarna Dick och Örjan till Turkiet. Egentligen hade vi velat åka Transibiriska järnvägen men sommarjobbspengarna räckte inte så det blev Oriontexpressen och träbänkar några dygn. 

Se fler bilder

Dädesjö marknad 1963

I augusti 1963 var jag femton år och hade under sommaren jobbat hos baron Rappe på Mörkaskog med granplantering och höskörd. För pengarna köpte jag en japansk kamera (Pentax SV) och två objektiv – ett så kallat normalobjektiv 50 mm och ett tele på 400 mm. Bilderna från Dädesjö marknad var bland de första jag tog med nya kameran. En rulle Tri-x, en bild på varje motiv, 36 exponeringar.

Se fler bilder här.

Lilla paradiset

Min mormor hade sin barndom i skogvaktartorpet här vid Linnebjörkesjön. De första minnen jag har från det huset är att rummen och ladugården lystes upp med fotogenlampor och att skogarna däromkring var fyllda med blåbär, lingon och kantareller. I Hökarängen där jag växte upp var det väldigt annorlunda. 

När jag ser på bilderna som tagits här vid Sjölyckan under 115 år och jämför med de jag tagit i sommar är det inga stora skillnader. I det yttre har det inte hänt mycket på denna plats – stora begivenheter är indragning av el och vatten samt diverse kalas. Här samlas vi år efter år. Leker, läser, pratar, fiskar gäddor, hugger ved och plockar bär och svamp som det fortfarande är gott om. Vi vårdar hus och trädgård och våra ibland vinterstrandsatta själar.

Se fler bilder här.

Jag har gjort en bok

Jag har gjort en bok där jag samlat några bilder på människor och djur som jag mött. Den äldsta bilden är tagen när jag var femton år . Ett antal bilder är från hösten 2017 och övriga har tillkommit under perioden där emellan.

Ser fler bilder här.

Venedigbiennalen 2017 

På Venedigbiennalens tyska paviljong visades en performance ”Faust” av Anne Imhof som var så stark och gripande att jag nästan slogs omkull. I några vita salar har man en meter upp från golvet lagt ett glasgolv som besökarna går omkring på under den två timmar långa föreställningen.
Vi följer fem aktörer som ibland är förlamat stillastående men också gör olika saker både på golvet, under det och på vägghyllor.

Det handlar om makt, underordning, det djuriskt aggressiva och bristen på kontakt och gemenskap. Besökarna görs till betraktare som om aktörerna var djur i burar, avhumaniserade objekt, båtflyktingar, tiggare, som vi inte behöver engagera oss i. Och utanför huset skäller dobermannhundarna i sina vaktburar. Se fler bilder.

Skulptur Projekte 2017 i Münster

Jag var i Münster i nordvästra Tyskland på Skulptur Projekte 2017. Vart tionde år fylls staden och dess utkanter av skulpturer som alla på något sätt är platsrelaterade. Man undersöker, utvecklar och leker med fenomenet offentlig skulptur och låter förutom rumsliga gestaltningar ljud, rörlig bild och performance ingå.

Se fler bilder här.

Carrières de Lumières

I början av januari 2017  var jag i Carrières de Lumières 15 km nordost om Arles i Provence. I en nedlagd kalkstensgruva visas ljudsatta bildspel utifrån kända konstnärers verk -t ex van Gogh, Chagall, da Vinci, Michelangelo.

En mängd projektorer och högtalare samkörs och de projicerade bilderna flyttas, zoomas in och ut, och rummen förändras högst påtagligt. Plötsligt är man på ett stensatt torg eller på scenen i en barockteater. Imponerande.

Se fler bilder här.